Om vi tänker oss att vi sett de senaste händelserna i en utdragen slow motion så är det nu det börjar rulla igen. Jag kan tänka mig att till och med ljudet försvann ett tag, och när det åtevänder är det en kakafoni.
Porfirio har själv spetsat sig på Victors svärd genom att dra honom mot sig. Han säger något spooky och ödesmättat.
Victor har inte fått till någon förhandling om Nica eller Silvio. Silvio har ställt sig upp och lagt en hand på svärdshjaltet. Folk börjar rusa upp mot gruvan. Bort från gruvan. Ner från gruvan. Hästar gnäggar. Facklor flammar.
En röst, bakom Victor:
"Kapten, sitt upp! Vi måste omgruppera och ta kontroll över situationen!"
Victor ser en sergeant till häst, och med tyglarna till en annan i handen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
45 kommentarer:
Jag vill bara säga att jag är med, men tänkte lämna lite utrymme åt andra innan jag lägger mig i. Därav tystnaden.
Okej, lite bokföring kanske jag kan göra medan jag väntar.
"Porfirio måste dö så att prinsen kan leva." Jag tycker inte att det uttalandet är det minsta kryptiskt, men vet inte riktigt om jag skall förklara hur jag tänker. För mig var det här ett monumentalt ögonblick för min karaktär. Ni andra verkar mest förbryllade, vilket oroar mig lite. :/
Nåväl, bokföring var det. Jag vill köpa loss min Key of Vengeance. Victor har (om än ofrivilligt) offrat bedragaren Porfirio, som min karaktär hatar så mycket, och i processen förlöst den rättmätige prinsen av Goren. Det är dags att gå vidare och låta den dekadente prinsen löpa.
Jag funderar på att köpa Key of Faith istället, men behöver fundera lite vidare på den saken.
Jag anade att det var du menade Peter och med kryptiskt menade jag att det torde te sig så för de runtomkring. Jag är ledsen att jag inte varit riktigt alert här och kommunicerat vad jag tänker.
Buy-offen överrumplar mig dock, och är knäckande! Men jag försäkrar dig om att ögonblickets tyngd gått mig förbi.
Faith är coolt, speciellt som den här omvändelsen skett i skenet av en "återfödd Absolon".
OK, jag brinner (^-^) av iver över att säga något nu, men jag vill ge Johan en chans att säga något. Det har varit tyst från dig ett tag Johan. Är du med?
:)
Hur då knäckande?
Jag menar det oreserverat positivt. :)
Nä, Johan, nu har det gått nästan en vecka sedan vi konstaterade att min karaktär fått ett svärd genom magen. Vad gör du?
Victor ödslar ingen tid utan slungar sig upp på hästen omedelbart. Hans avsikt är dock i nuläget att se sig om efter Nica, inget annat.
OK, Victor svingar sig upp och ser Nica en bit bort, till synes på väg ut ur lägret, men infångad av två av Porfirios soldater som börjar släpa honom mot platsen där prinsen står.
Victor befinner sig alltså till häst mellan de båda.
Silvio ryter samtidigt en order som får sergeanten att rycka till.
"Fånga de där männen!"
Sergeanten ser ut som han tänker lyda, så ser han att Silvio med utsträckt hand pekar mot honom och Victor och sporrar sin häst.
"Kapten, kom fort!"
Åååh. Tungt!
Victor tvekar en halv sekund, sedan rider han i full karriär mot Nica. Han tänker inte låta galningen få leka med några liv, som sagt.
Tankar kring vad som tagit åt Silvio måste för stunden pressas bort, men något är definitivt fel.
Underbart, Anders och Johan!
Victor sporrar hästen och samtidigt smäller det bakom honom. Nica får tillfälle att ta sig lös och börjar springa Victor till mötes.
"Rid ner dem!" skriker han och sträcker fram en hand.
"Hallå! Jag blöder!"
Med händerna för magen, blödande och blek, stapplar väl prinsen omkring där i tumultet så länge han orkar. Sedan kollapsar han väl i en driva medan snön omkring honom färgas röd.
Alltså egentligen vill väl prinsen stoppa både Victor och Silvio, men samtidigt fick jag ju igenom intentionen att bli "allvarligt skadad", så han är nog inte helt klar i huvudet. En kollaps känns kanske rimligast.
Anders: Jag känner mig inte hundra det senaste. Sträcker han fram en hand för att han vill att Victor ska lyfta upp honom på hästen eller bara för att peka på snubbarna som ska ridas ner?
Peter: Jag ser inga hinder för att Porfirio skulle kunna skicka iväg några av sina mannar för att jaga Victor och Nica. Jag skulle inte ha problem med lite blodspillan för en god sak här, ifall det kommer till det. Fast du kanske menade att han personligen skulle stå i vägen?
Sträcker fram en hand som för att plockas upp.
Vi har ju ett par av Porfirios män i vägen om det är blod det törstas efter. De har antagligen sett sin prins segna ner vid det här laget och kan nog tänkas vilja stoppa Victor.
Fast saken är den att prinsen vill bara att Victor inte skall komma till skada, att Silvio inte skall göra något farligt och förhastat.
Kanske jag skall slå Endure eller något för att se om prinsen orkar lägga sig i det som händer?
Min post var ett svar till Johan.
Vilia, Vasilijs morsa, gör en ansats att stoppa blödningen och se om Porfirio.
"Du måste förlåta min son, käre prins" gråter hon, och tårar faller på ett blodigt bröst.
Det här är bra, Anders, vi kör på det. Prinsen i snödrivan.
Prinsen stönar av smärta. Tittar förvirrat på kvinnan. "Huh, vem är din son? Och vad har han gjort mig?"
Fint!
Jag är förresten inte direkt ute efter att skada eller få Victor i trubbel här. Johan får ta initiativet till konflikt om han vill.
Johan, skulle du vara intresserad av att fly från lägret med Nica så kör vi på det, det är en ganska radikalt ny situation det bjuder in till.
"Min son är Vasilij, jag trodde han var död. Snälla låt honom inte komma till skada, han kan ha varit i lag med ..."
Hon avbryter sig här, hon har antagligen svamlat ur sig vad som försigår omedelbart i hennes tankar, för att lugna både Porfirio och sig själv, med slutsatser hon dragit själv. Hon är förvirrad och har handlat instinktivt sekunderna efter smällen - prinsen är skadad! - men när hon nu sneglar upp mot kullen och ser Silvio rusa upp mot en svajande Vasilij däruppe slipper hon ur sig ett "Åh nej!"
Peter: Okej! Jag hade nog inte greppat vidden av Porfirios personlighetsförändring där.
Anders: Det är precis vad jag är ute efter. Att lyfta upp Nica framför Victor på hästen och rida ut i säkerhet någonstans. Jag gillar den enorma förvirringen som uppstått när folk börjar byta sida till höger och vänster, det ska bli jäkligt intressant att se hur Silvio-situationen utvecklas till exempel.
Men Victor behöver definitivt lite tid att samla sina tankar och även ta chansen att föra Nica i säkerhet, om än bara för tillfället.
Kul! Då kör vi på det. Victor får upp Nica på hästen och de rider förbi Goren-soldaterna och ut ur lägret. Det är öppet att fläska ut det om du vill. Borde vara Xp för din guardian också.
Mängder av svettpärlor pryder Victors stressade anlete när han med ett krampaktigt grepp om tyglarna rider mot soldaterna som står i vägen för deras flykt. Den ene kastar sig ur vägen när han inser att Victor och Nica kommer rida rakt igenom dom, den andre saknar dock hans självbevarelsedrift och står kvar med ett spjut riktat mot hästen. Victor lyckas med lite tur undvika att bli spetsad och hästen trampar ner soldaten fullständigt.
Jag kände delvis att jag ville orsaka någon sorts skada i alla fall, för att "förtjäna" XP eller whatever. Lite skumt tänkt kanske men det gör ju hursomhelst scenen mer dramatisk så det gör ju inget. Tar jag 2 eller 5 XP?
Key of Conscience börjar för övrigt kännas lite överflödig, Victors samvete har en lysande manifestation i Nica ändå. Kanske borde göra mig av med den så småningom.
Med risk för att du drar ifrån de andra säger jag 5XP; Victors motivation att rädda Nica från ganska säker Harm (från vakterna, och om än inbillad från Porfirio) står i fokus i den här scenen. Att han följer Nicas uppmaning (att rida på männen) är mer en sidoeffekt.
Jag gillar det. Key-tänket låter rätt och tematiskt intressant. Det är kul när situationen förändras så man ser annorlunda på Keys.
Här är ju fullständig kalabalik. Men prinsen har ingen anledning att tro att det är honom gruvarbetarna är ute efter. Han sätter sig halvt upp och tittar upp mot backen.
"Jag har inget otalt med din son." Han stryker den gamla kvinnan över håret med sina blodiga fingrar.
Anders, jag vill att alla prinsens män skall ställa upp sig vid honom. Dit räknar jag Silvio numera. Borde det inte finnas någon tjomme med horn som kan trumpeta ut en order. Jag vill ha hans uppmärksamhet, så att han kan kalla tillbaka mina mannar. Jag är villig att Vilia till hjälp om så krävs.
Hjälp mig lite här, är du snäll. Vad kan prinsen göra?
Jag tycker vi kan göra som i fallet med Johan, gå på vad du och prinsen vill, så får vi se om en konflikt dyker upp sedan.
Här är det drama redan så något tärningsrull behövs inte för att höja pulsen på mig. Och jag tänker inte ta konflikt för sakens skull, bara om det barkar åt det.
Silvio lyder Porfirio. Du får gärna beskriva hur det går till.
Det är så oerhört tillfredställande att powergamea TSOY. Herregud.
Den här scenen blev sjukt mäktig!
Instämmer med Johan.
*hoppar upp och ner i stolen och vill vara med i smeten!!* :)
Nej, jag vill slå tärning för att se om prinsen klarar orkar ta initiativ här. Jag kan ju för fasen inte både äta kakan och ha den kvar, tycker jag. Allvarligt skadad skall det vara.
Endure känns rätt. Minst 1 lyck för att inte kollapsa.
Spenderar min sista Vigor. SL=1. Hurra.
Grymt Peter, det här blir pirrigt. Vasilij rusar mot Silvio och faller.
Silvio höjer svärdet. Porfirio klarar sig undan en kollaps.
Vad vill du göra?
Prinsen häver sig upp på fötter och vrålar ut en order om samling. Hans män (hur många kan de vara, två dussin allt som allt?) skall bli en fungerande enhet.
"Du där!" Vet han ens vad Silvio heter? "Du där! Samla männen. Och låt arbetarna vara. De är på vår sida nu."
Hoppas jag.
Jag älskar hur Porfirio försatt sig i en situation där han är nästan hindrad att handla, och sedan gör allt han kan för att ställa altt till rätta. Mäktigt!
Silvio hejdar sitt svärd, ser sig om över axeln och säger "mitt namn är Silvio, Absolon Rex, min härskare".
"Silvio. Samla männen. Vi måste gruppera om och få överblick över situationen. Och vid allt som är heligt, låt arbetarna vara."
"Och du, Vasilij, visa att du är en man och sätt din mor i säkerhet. Sedan kan du komma hit med nål och tråd. Jag behöver sys."
Fattar Silvio äntligen Vilia och Vasilijs relation?
Fattar Silvio äntligen Vilia och Vasilijs relation?
Ja, nu gör han det. Han ser hur Vilia ser på Vasilij, hans mun rör sig ... "Är det ...?".
Vilia nickar till svar, formar nästan ljudlöst orden "din son".
Jag vill faktiskt bryta scenen här. Porfirios order ringer ut, Silvio reagerar, ryter till männen, så går han mot Vilia. Över axeln, till Vasilij säger han "ställ dig upp, du hörde din konungs ord.".
Tack, Anders. Bra scen.
Wow, vilken vändning!
Riktigt mäktigt!
Det var aldrig meningen att bara antyda att Silvio var Vasilijs far så länge. Jag tror på spelarkunskap skild från karaktärens, och möjligheten att göra något med det. Men jag fastnade i att vänta på "rätt tillfälle" både i fiktionen och utanför.
Nu blev det ju bra ändå. :)
Haha, jag hade mina misstankar. Det blev jättebra tillslut.
Skicka en kommentar