Det är gryning. En ryttare spränger in i lägret på en utmattad häst. Vakternas rop väcker alla och går man inte ut ur tälten tränger rösterna in genom tältduken.
"Nanoq! Nanoq! Var är du?"
Och så vakternas ...
"Stanna! Stig av hästen" "Vem är du"
"Var är hon? Nanoq!"
Mannen med det långa, vitblonda håret hoppar av hästen. Med vakternas vapen riktade mot sig och med allvarlig röst:
"Jag kommer med bud från Goren. Var är prins Porfirio?"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
47 kommentarer:
Spännande. Men var utspelar sig detta? Vilket läger talar vi om?
Aha, jag var oklar.
Det är i gruvlägret. Jag gör ett litet tidshopp.
Fränt, jag undrade lite när min hunk skulle dyka upp. Jag bidar min tid lite till...
Ja, var är prins Porforio?
Hunk?! Han är en känslig läkare. ;)
Ja, det här är alltså precis i gryningen efter den händelserika natt då Maldors soldater skingrades, Porfirio skadades svårt och Silvio visade sig vara Vasilijs far.
Vad som hänt, och om det är viktigt, lämnar jag till spelarna att fylla i. De konflikter som lämnades "olösta" ser jag fortfarande potential i.
Prinsen tar emot i sitt tält, invirad i filtar. Blek och betagen.
Jag måste ta reda på hur man får tillbaka pools. Det blir nog imorgon, Jag är aptrött.
För att fylla på sina pools föreslår man en scen, och beroende på pool så finns det vissa restriktioner, eller snarare krav på vad man ska göra (ganska breda och fria sådana). En viktig sak är att det måste involvera en annan karaktär. Ett tillfälle för spelaren att introducera en egen idé eller fördjupa förhållandet med en etablerad SLP.
Okej, Cyril leds in i Porfirios tält.
Han faller ner på ett knä, men släpper inte Porfririos ögon med blicken.
"Jag kommer med mörka nyheter, kronprins Porfirio."
Det hörs en brytning i hans tal, Ammeni, och kanske är det därför det låter som han betonar kronprins och uttalar det extra noga.
"Jag söker också en kvinna i ert sällskap, och måste få veta att hon är i säkerhet. Hennes namn är Nanoq. Kan jag få se henne?"
Nanoq!
"Nanoq är inte här. Berätta först dina nyheter, Amenni. Och jag vill veta vem du är, som rest hit i sådan hast. Vad är din agenda?"
Är han beväpnad? Kan han skada mig? Nanoq pratade om förgiftade praliner…var fick hon det ifrån egentligen?
"Nå?"
"Jag är Cyril, en läkare. Jag ser att ers högvördighet är skadad, jag kan hjälpa."
Så slår han ner blicken.
"Er familj är död. Fadern, modern. Alla. Man har tagit över slottet."
!!!
"Vafan säger du? Tala ur skägget. Vad har hänt? Och vad är din roll i allt dethär? Och Nanoq, vad är det med henne?"
Nu ser han Porfirio i ögonen igen.
"Jag älskar Nanoq, och jag vill se henne trygg. Också varna prinsen. Om de kunde döda alla, varför inte här?"
Nu ställer han sig upp.
"Var är Nanoq!?"
Älskar?
"Var snäll och sitt. Om jag verkligen är i sådan fara som du påstår, så kan jag inte ha vilt främmande män, Amenni till på köpet, springande omkring i mitt tält.
Ta ett djupt andetag.
Nu tar vi en sak i taget. Allt du säger är nytt för mig.
Om det nu ens är sant.
Jag vill gärna hjälpa dig om jag kan, men det här är viktigare än din lilla romans med … vad hon nu heter. Berätta nu från början. Vad har hänt? Vilka är inblandade? Du måste avslöja allt du vet.
Vilken slemmig typ. Vad skulle hon se hos honom?
Vid det här laget kliver Silvio in i tältet. I följe har han Vasilj och två vakter som han gett i uppdrag att inte släppa hans son ur sikte.
Han skaffar sig en snabb överblick av situationen, och säger lågt till Vasilij: "Hämta vin till vår härskare och hans gäst, vem det än är. Jag stannar här och vaktar."
Därefter posterar han sig precis innanför tältöppningen.
Cyril slår sig ner.
"Ni är allvarligt skadad, O Porfirio. Låt mig se om era sår, innan mer berättande."
Han gör en paus, men säger sedan ändå:
"Spioner släppte in dem i slottet, men då var det redan försent. Redan döda, din familj. Förgiftade."
Det både ser ut som och låter som en grimasch när han säger "dem".
Oh, jag ska hoppa in när som helst, jag måste bara läsa in mig lite på vad som egentligen har hänt här. Det var många trådar på gång och min överblick blev lite rörig.
Försök att inte döda någon medan jag gör det! :)
Vi dödar dig när du gör det, OK? ;)
Haha!
Kan någon reda ut härvan åt mig. Arbetarna revolterade mot de maldorska soldaterna, och Porforio gjorde också uppror, men arresterade gruvarbetarna (och slog ihjä några gissar jag). Har soldaterna flytt? Eller är alla döda?
Iaf, jag tänker mig att Nanoq kommer gåendes över en kulle och ser lägret på håll. Eld, rök, döda kroppar. Hon börjar springa.
Jag tänkte göra en sammanfattning efter den här scenen faktiskt, men det kanske är hög tid.
Maldor är slaget och skingrat. Arbetarna slog ihjäl en del, blev själva ihjälslagna till viss del, men så snart det visade sig att Porfirios män också slogs med dem och att prinsen välsignat dem drev de maldorstyrkorna på flykten. Att Silvio knäböjde inför Porfirio som en återfödd Absolon spelade också in.
Så ser jag det.
Det är gryningen efteråt, och ja, det ligger absolut kroppar spridda omkring. Gruvarbetarna har samlat sina egna, men maldors lik är lämnade till korparna.
Men vart springer hon? Du vill inte kliva in direkt i den pågående scenen?
Minns att urgaierna antagligen smugit ut ur tunnlarna också, även om Nanoq lyckats ta sig till lägret på egen hand.
Prinsen har inte arresterat några arbetare. Jag ser dem som allierade.
Som Anders sade, alltså.
Mer senare.
Ah, perfekt. Tack.
Nanoqs språng avtar när hon närmar sig lägret. Hon stannar upp, ser sig omkring.
Vad har hänt här?
Hon går sakta in i lägret, ser plötsligt Cyrils häst.
Är han här?
"Cyril? Cyril!"
Nanoq ropar ut, tittar på alla livlösa kroppar. Ignorerar vakter och arbetar som nyfiket, hungrigt och misstänksamt följer henne med blicken. Så ser hon vad som måste vara Porforios tält och går ditåt, snabbt, målmedvetet.
Okej. Vasilij har alltså nyss fått reda på att Silvio (som för någon dag sedan fick honom piskad) är hans far?
Frågan är om han uppmärksammade utväxlingen mellan Vilia och Silvio? Jag är inte helt hundra, men vi säger att så är fallet.
Nu låter alltså vasilijs far honom vaktas av två soldater. Och han har blivit beordrad att hämta vin åt Porfirio.
Jag antar att vasilij gör som han blivit tillsagd. Det finns ingen anledning längre att ge honom den förgiftade flaskan, så han går helt enkelt iväg, med en blick mot sin far, för atthämta vinet.
När han kommer tillbaka
Vasilij går långsamt fram till prinsen med huvudet nerböjt. Ställer ner flaskan och två silverkrus framför honom och Cyril.
"Min Prins. Ber om tillåtelse att se över min mor, hon är fortfarande illa däran."
Han hämtar alltså inte det förgiftade vinet? Check.
Vi förutsätter att Vasilij förstått hur det ligger till även om det precis i den situation vi "såg" inte uppfattades av honom direkt.
Och ja, hans nyfunne far håller honom under uppsikt och bevakning. :)
Prinsen får en irriterad rynka mellan ögonbrynen.
"Vad håller ni på med egentligen, allihop?
Du, Silvio, är chefen för min livvakt. Jag ser ljuset i dig och jag litar på din styrka och din erfarenhet. Men det ger dig inga rättigheter över gruvarbetarna.
Och du, Vasilij, vad betyder detta? Ena stunden släpper du ut helveteseldar över Maldors soldater och i nästa ögonblick hasar du omkring här som en kuvad hund. Är det ditt öde? Du har chansen här och nu att bestämma vem du är och vad du vill göra. Du är ju uppenbarligen en av de omtalade rebellerna, och jag är här framför dig. Jag har fått veta att min far är död. Det gör mig till Tsar. Säg vad du önskar, och om det är i min makt så jag skall ge det till dig. Titta till din mor, du, men kom sedan hit och visa lite ryggrad, lite vilja.
Och du, främling…"
Prinsen vänder sig till Cyril och fortsätter, men svärfar är på teve så jag måste ta en paus.
Perfekt timing! :)
Nanoq sliter upp tältduken och stövlar in.
"Porforio! Vad har hänt här?"
Och så...
"Cyril, vad gör du här"
Nanoq ställer sig nära Cyril, väldig nära. Beskyddande, misstänksam, förälskad.
Ah, piskrappen försvann. Så synd. :)
Nä, vi gör om det där sista. Vi gör så här istället.
"Och du, främling, du säger att min familj är mördad och försöker sedan undvika att berätta allt du vet. Sluta förhala, annars måste jag straffa dig och det vill jag inte."
Nanoq kanske inte skulle tycka om det. (1 XP)
"Jag kan vara grym om jag måste."
Det hände mycket här hemma och min ursprungsversion kändes inte bra. Är det okej om Nanoq stövlar in direkt efter min nya version istället?
Åh. Hon älskar honom.
Det är cool Peter. Precis så tänkte jag med
Jävlar i helvete. :)
När Cyril svarar är det Nanoq han talar till.
"De förgiftade kungafamiljen och satte resten av hovet till svärdet eller så är de slavar nu. Ammeni styr i Goren."
Mördarna kan inte vara långt borta. Vi måste skicka ut spejare, som kan rapportera om någon är på väg. Det får Silvio ordna. Vi måste bryta upp från lägret. Det bästa vore om alla, inklusive gruvarbetarna och deras familjer kunde följa med.
Vi kommer att behöva mat och någon som känner till terrängen måste hjälpa oss att besluta vartåt det är bäst att slå till reträtt. Helst vill vi ta oss någonstans dit man inte kommer att söka efter oss.
Vi behöver skapa ett slags tillfälligt råd, som kan se till att saker och ting händer.
Har gruvarbetarna/rebellerna en ledare? Vasilij får bestämma vem som skall vara deras representant i rådet, han själv eller någon annan.
Nanoq får vara med i rådet, liksom Silvio. Doktor Cyril är opålitlig och respektlös. Han måste slås i bojor, men får vara med vid första rådsmötet.
Jag vill att uppbrytandet av lägret och ivägskickande av spanare skall ske omedelbart. Därefter kan rådet mötas vid prinsens släde för att fatta beslut om varthän vi skall styra kosan.
Har Nanoq, Vasilij, eller Silvio något ytterliggare att tillägga eller invända?
"Jag vill höra era åsikter."
Shiiiit, vilken ledare han blivit! Mycket bra Peter.
Ouch! Vilken soppa...:)
"Jag måste prata med Cyril först. Någonstans där vi kan tala ostört."
Haha. Cocky!
Silvio säger "Du rör dig inte ur fläcken!"
Till Porfirio: "Din vilja leder mina handlingar, herre."
Jag tror förresten inte att jag själv förstod hur högoktanigt det Cyril säger var, och att han säger det och vem han säger det till.
Vad tänker han? Nanoq är ju en ammenispion!
"Det går bra", säger prinsen och ler sorgset mot Nanoq.
"Bra, Silvio. Slå honom (Cyril) i bojor så att han inte kan fly, men låt dem sedan tala ostört någonstans."
Ny scen eller? Med mig och Cyril.
Silvio gör som prinsen säger.
Yep, vi kan ta en separat scen med Cyril och Nanoq nu.
Startar du den Måns?
Fixar
Hur ställer sig Vasilij till det här?
Börjar prinsens order utföras?
Jag behöver lite feedback, tack.
Ber om ursäkt för min seghet.
Svar på g.
Vasilij blänger på Porfirio. Vet inte vad han ska ta sig till, de senaste timmarnas händelser har varit för mycket för honom. Men elden börjar vakna till liv i hans ögon igen.
"Som du vill, Tsar. Jag återkommer."
Han stormar tillbaka till tältet där hans mor ligger.
Hmm, ska vi ta hans återkomst till tältet på en gång eller ska vi synka med nått?
hmm, jag hade nog missat en hel del här... Satan.
Jag svarade alltså på det Profirio sa om hunsad hund. Men hade missat det som hände efter. Hur ska vi förhålla oss till detta?
Det är lugnt. Hm… Jag ser att min kommentar kan verka sur. Det var inte meningen. Ursäkta.
Jag tycker att det du skev nu mycket väl kan ha hänt. (Invändningar, Anders?) Sen får han väl veta att han, eller någon annan rebell, är välkomen på rådsmöte. Låter det okej?
Det låter okej, men se mitt inlägg om klargörande om var spelet står just nu innan vi fortsätter.
Skicka en kommentar