måndag 24 november 2008

Vilken riktning?

Jag skulle vilja veta vilken riktning ni ser för era karaktärer. Vad vill de?

Jag måste medge att jag har tappat uppfattningen om vad de flesta utom Porfirio är ute efter.

Jag är rädd att låter er andra bli supportkaraktärer till honom, men behöver mer att gå på när jag sätter scener för er.

fredag 21 november 2008

Scen 39, Cyril återvänder

Det är skumt i Porfirios tält och den lilla strimma ljus som släpps in när en djurhud lyfts upp mäktar inte skingra skuggorna. Det luktar instängt och tjockt av päls och härsket fett.

Prinsen är i färd med att packa sina få tillhörigheter, för vilken gång i ordningen lämnas osagt.

"Du har sökt mig" säger Cyril.

Scen 38, Porfirios barn

Flera dagar senare pågår förberedelserna inför Porfirios och Akkas giftermål. Det är liv och rörelse i urga-lägret. Vasilij står och ser ut över snövidderna som gnistrar i solskenet och blir den förste som får se Victor komma stapplande in i lägret med ett barn i sin famn.

Kör!

tisdag 21 oktober 2008

Aktiviteten

Hej alla.

Det är väldigt låg aktivitet just nu. Jag har själv haft fokus på annat den senaste veckan och har full förståelse för att annat kan komma emellan. Samtidigt har jag själv egentligen möjlighet att lägga ner tio gånger så mycket tid på spelandet här som jag gör. Många stunder sitter jag nu framför datorn utan att göra något meningsfullt, just det jag vill stävja med att sätta igång det här.

Det känns som spelandet gått i stå just när det egentligen är ganska spännande och så känns det svårt att dra igång igen.

Så jag vill kolla om alla är sugna på att fortsätta, och om så att vi alla hjälps åt för att öka aktiviteten.

Allmänna tankar kring spelandet kan tas i den här tråden tycker jag, om det är något ni tänkt på.

måndag 13 oktober 2008

Scen 37, Privat samtal

Porfirio och Nanoq rör sig mot en utgång i den bakre delen av kammaren. Qu Thula Shu låter nyfiket detta ske.

Gången lutar svagt uppåt och är i sin mynning dränkt i soljus och två vakters långa skuggor kastas ner mot krigarkvinnan och arvprinsen där de halvvägs stannar och börjar samtala.

måndag 6 oktober 2008

Scen 36, Förföljda!

Det är skymning. Solen sjunker ner bakom de taggiga bergen, och svagt hotfullt träder skräckens måne fram i skyn. Rubiccia säger att ni nu är på väg in i Urga-land, och att ni kanske redan nästa dag ska stå inför prins Porfirio.

Det är i denna stund som ni upptäcker att ni är förföljda.

En grupp män springande till fots och en häst som bär två män. De sporrar riddjuret och spränger upp vid Victors och Rubiccias sida. Barnet har börjat gråta.

"Det är dem! Förrädaren och främlingen!" skriker mannen som sitter bak. Victor kan se att det är en av männen från två kvällar innan, en av dem som sänkte svärden.

Mannen vid tömmarna känner Victor igen men minns inte namnet på. Det är en officer från Maldor som reser med handelskaravanen som vakt.

Han ser ut att känna igen Victor också.

"Kapten, ta barnet och ta ett kliv bort från besvärjaren!" Det är inte så mycket en order som en uppmaning, jämlikar emellan.

Rubiccia räcker över barnet innan mannen talat klart. Ger det till Victor och säger "Spring, spring för ditt och barnets liv, fly inte, spring med mod till Porfirio och gör det som måste göras."

Så tar han ett kliv mot hästen.

"Jag kan inte dö."

torsdag 18 september 2008

Scen 35, Inför Qu Thula Shu

Porfirio, Vasilij och Nanoq är alltså alla bland dem som träder in i ett salsstort tält i urgalägrets mitt. Om ingen föreställt sig det så, så vill jag berätta att när jag beskrev gångarna som nergrävda så var det i snö. Väggarna här är alltså delvis snö, is och ris. Över era huvuden välver sig en kupol av skinn och kvistar.

Sång (jag föreställer mig någon slags dov strupsång) brister ut i full styrka när ni träder in i kärntältet. En högrest, smal, äldre kvinna går runt bland en ansenlig mängd församlade stammedlemmar. Hon rör vid dem, ser dem i ögonen. När båren med Akka och ni andra kommer faller hon på knä vid båren och för sin hand i luften över Akkas kropp, från fötterna till huvudet, och säger "lilla vind ...". Sedan, fortfarande stående på knä, slår hon ut med armarna vänder sig mot Porfirio och säger "Vårbringare!" på en bruten Goren-dialekt.